Fantomsmärta är ett komplext fenomen som drabbar många patienter efter amputation av extremitet. Syftet var att utforska hur fantomsmärtor efter amputation av extremitet kan upplevas och lindras. Litteraturstudiens resultat utgörs av 15 vetenskapliga artiklar som presenteras i tre huvudteman vilka är fantomsmärtans komplexitet, lindring genom transkutan elektrisk nervstimulering och lindring genom rörelseterapi. Det har visat sig att upplevelsen av fantomsmärta medför en negativ påverkan för patienter efter amputation av extremitet. Olika behandlingsmetoder till exempel transkutan elektrisk nervstimulering och rörelseterapi har beprövats med varierande resultat.

Amputation av nedre extremitet drabbar cirka 2600 individer i Sverige årligen. Amputation är en stor operation som innebär en rad förändringar som exempelvis nya fysiska hinder och förändrade känslor kring sig själv och sin omgivning. Syftet med studien är att belysa individers upplevelser av livet efter en amputation av nedre extremitet. Studien är en litteraturöversikt gjord på kvalitativa artiklar där tio artiklar valdes ut och analyserades med hjälp av Fribergs (2006) analysmetod. Detta resulterade i tre huvudteman Att förlora ett ben som beskriver de känslor och problem som individerna upplever i samband med amputation.

Fysisk aktivitet är en viktig friskfaktor och fysisk inaktivitet är en stor riskfaktor för ohälsa. Fysisk aktivitet innebär allt ifrån friluftsliv till styrketräning. God muskelstyrka är viktigt att ha under hela livet. Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva kvinnliga ungdomars muskelstyrka och fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva manliga ungdomars muskelstyrka. Metod: Fysiska styrketester genomfördes på övre och nedre extremitet samt bålen.

Syftet med denna studie är att beskriva mental träning som rehabiliteringsmetod för personer som drabbats av stroke med hemipares av övre extremitet. Metoden som har använts är litteraturstudie med deskriptiv ansats. Tolv vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Resultatet i alla granskade studier visar att mental träning ger positiva motoriska förändringar och att patienterna upplever ett ökat användande av armen i ADL. Mental träning är en kostnadseffektiv metod som patienterna lätt tar till sig och som i kombination med fysisk träning ökar resultaten av rehabilitering.

Den vanligaste orsaken till att en person blir tvungen att amputera en kroppsdel är diabetes, andra vanliga orsaker är traumatiska olyckor, förfrysningar, brännskador och infektioner. Oavsett orsak så innebär det en förlust av fysisk förmåga och den egna kroppsbilden förändras. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att förlora en extremitet. Tio internationella vetenskapliga artiklar som publicerats mellan åren 1998-2005 analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fem kategorier: Att tappa fotfästen på grund av förlusten, att få en förändrad kropp, att ha intensiva smärtor att vara begränsad och utanför samt att acceptera och kunna hantera sin situation.

Bakgrund: Fysisk aktivitet ger många positiva effekter men det finns också nackdelar så som risken för skada. Skador är en orsak som påverkar utvecklingen av artros vilket är en degenerativ sjukdom som bryter ned ledbrosket. Orsaksmekanismerna till artros är exempelvis ålder, skador och övervikt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva och kritiskt granska vad litteraturen säger om sambandet mellan elitidrott och artros i nedre extremitet, fem år eller senare efter avslutad karriär. Metod: Studien utformades som en kritisk litteraturgranskning och artikelsökningen gjordes i medicinska databaser.

Bakgrund: Skador inom fotbollen är ett stort problem både fysiskt, psykiskt och ekonomiskt för samtliga involverade.Syfte: Att undersöka eventuella skadeförebyggande effekter av FIFA:s preventionsprogram The 11+ hos manliga fotbollspelare. Studien har fokuserat på skador i nedre extremitet (fot, underben, knä, lår, ljumske och höft).Material & Metod: Randomiserad kontrollerad studie. Fyra fotbollslag i Södertälje kommun följdes under försäsongen 2013 (januari-april). 103 manliga fotbollspelare mellan 18-42 år deltog i studien (47 spelare i interventionsgruppen och 56 i kontrollgruppen).Resultat: Interventionsgruppen som genomförde The 11+ upp till två gånger i veckan hade signifikant färre skador i nedre extremitet jämfört med kontrollgruppen.Konklussion: The 11+ är effektivt för att förebygga skador bland manliga fotbollspelare..

I Sverige insjuknar ca 25-30.000 personer i stroke varje år och vanliga bestående symtom kan vara halvsidig kroppsförlamning, muskelsvaghet, okoordinerade rörelser och ökad muskeltonus. Styrketräning efter stroke har visat sig ge positiva effekter av muskelstyrka och kan ge förbättrad balans och funktionell förmåga. En ökad muskelstyrka ses som en viktig aspekt vid motorisk rehabilitering. Syftet med studien är att kritiskt granska vetenskapliga artiklar gällande styrketräning av nedre extremitet för personer med diagnosen stroke. Studien utfördes som en litteraturgranskning med litteratursökningar i databaserna Academic Search Elite, AMED/webspirs, CINAHL/webspirs och Medline/PubMed.

Knäskador är vanligt förekommande hos basketspelare och är den skada som leder till längst frånvaro. Tidigare studier har visat att en viktig riskfaktor för att drabbas av knäskada är ett avvikande rörelsemönster i nedre extremitet. Man har även sett att kvinnor är mer benägna att drabbas av knäskada än män. Två test har visats vara effektiva för att kunna bedöma ett avvikande rörelsemönster i nedre extremitet framförallt bedömt med 3D-rörelseanalys, nedhopp och enbensknäböj. Varje år screenas ungdomslandslagsspelare i Svenska Basketbollförbundet främst för att identifiera individer som ligger i riskzonen för att drabbas av skada.

Stroke är en folksjukdom, som årligen drabbar ca 30 000 människor. Ett vanligt återstående problem efter stroke är hemipares som kan innebära svaghet i ena kroppshalvans arm och/eller ben, samt svårigheter att klara det vardagliga livet. För att ge patienten så bra förutsättningar som möjligt att uppnå en så hög grad av självständighet som möjligt är det viktigt med en intensiv rehabilitering. Flera studier har visat att spegelterapi kan vara ett lovande verktyg att använda inom strokerehabiliteringen. Syftet med studien var att sammanställa evidensen för behandlingsmetoder grundade inom spegelneurons-teorin som används inom stroke rehabiliteringen.

Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva livskvalitet hos personer som genomgått en amputation av en extremitet utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av artiklar har utförts i databaserna Medline, Cinahl och genom manuell sökning i några av artiklarnas referenslistor. Sjutton artiklar valdes för analysen, som genomfördes på ett systematiskt arbetssätt där fynden i artiklarnas resultat grupperades i tre huvudkategorier och nio underkategorier. Artiklarnas kvalitet granskades med hjälp av checklistor.Resultatet visade att patienter som amputerats fick hela sin existens förändrad. Faktorer som gav lägre livskvalitet hos patienterna var smärta, sämre fysisk funktion, minskad rörlighet och psykisk ohälsa.

Att använda sig av virtuella tv- och dataspel inom rehabilitering är ett relativt nytt medel som det finns begränsat med forskning inom. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva till vilket ändamål virtuella tv- och dataspel används inom rehabilitering och vad det ger för utfall. Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod i uppsatsen. De databaser som använts är Amed, Cinahl, PubMed och Medline (via Ebsco). De sökord som använts är virtual video game, video game, computer game, rehabilitation, outcome, movement, playthings och occupational therapy.

Syftet med studien var att undersöka vilka sjukgymnastiska behandlingsmetoder för att förbättra gångförmågan efter stroke som har dokumenterats, med avseende på effekt efter behandlingen, bestående effekt samt vilken vetenskaplig evidens som finns för dessa. Litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, PEDro, AMED och CINAHL med sökorden physical therapy modalities, stroke och gait, samt exercise therapy, stroke och gait. Sökresultatet blev 295 träffar. Av dessa var 54 studier relevanta för studien. Behandlingsmetoder som hittades var el-stimulering, hemträning, botoxinjektioner i kombination med el-stimulering, gång på löparmatta, avlastad gång på löparmatta, gång på löparmatta i kombination med el- stimulering, robotträning, funktionell träning riktad mot nedre extremitet och gångförmågan, balansträning och styrketräning.

Inom sjukgymnastiken används mätning av muskelstyrka för att utvärdera och planera rehabiliteringsperioder. Isokinetiska dynamometrar och one repetition maximum (1RM) är två vanliga metoder för att mäta muskelstyrka. Efter en skada på främre korsbandet (ACL) sker en muskelatrofi av bland annat mm. quadriceps och hamstringsmuskulaturen och det är därför viktigt att kunna utvärdera dessa muskler. Genesis Single är en ny tränings- och utvärderingsmaskin på vilken inga tidigare studier gjorts.

Vissa studier som undersökt kombinerad styrketräning och uthållighetsträningjämfört med styrketräning har funnit hämmad styrkeutveckling vid kombinerad träning. Forskning har därför riktats mot att undersöka hur hämmad effekt kan undvikas. Syftet med litteraturöversikten var att genom att granska vetenskaplig litteratur i området beskriva faktorer av betydelse för styrkeutvecklingen i nedre extremitet vid kombinerade uthållighetoch styrketräningsprogram. En beskrivande litteraturstudie gjordes på ämnet. En litteratursökning genomfördes mellan 6-24/9, 2014 i databaserna Scopus, Proquest, Pubmed, Cinahl, AMED, Web Of Sciense.